Blogg

Har försökt bita ihop så mycket som möjligt idag, här hemma kommer vi ju lite undan men tycker förbannat synd om familjen där hemma där dom sett honom lida och ta det avgörande beslutet att hjälpa honom bort från det onda. Vi slipper begrava honom, vi slipper se hans tomma matskål och hans koppel som vi har hängande på kroken.

Men släpper nog snart behöver få ut allt för ont gör det, kommer inte orka provjobba i morn annars då om nått behöver jag ligga på topp. Men det känns så typiskt och har alltid varit, händer nått bra i mitt liv är det genast nått som slår tebaks.

Blev lite längre äm jag tänkt, ville säga att jag ska rycka upp mig lite för er som läser och lägga upp nått annat kan låtsas att allt är som vanligt.
2009-10-12 @ 19:51:00

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0